Sprognævnene i Norden

Sprognævnene rundt omkring i Norden adskiller sig fra hinanden på en række områder: fx løser de ikke alle de samme opgaver, og de er opbygget på meget forskellige måder. Her på siden kan du læse en kort introduktion til hvert af de nordiske sprognævn og se hvor du kan læse mere. 

Dansk Sprognævn

Institutet för de inhemska språken (Finland)

Føroyska málnevndin

Íslensk málnefnd

Oqaasileriffik (Sprogsekretariatet i Grønland)

Sámi giellalávdegoddi (Samisk språknemnd)

Språkrådet (Norge)

Språkrådet (Sverige)

Dansk Sprognævn 

Hovedopgaver

Dansk Sprognævn, der blev stiftet i 1955, har tre hovedopgaver: 

• at følge sprogets udvikling
• at svare på spørgsmål om dansk sprog og sprogbrug 
• at fastlægge den danske retskrivning og redigere den officielle danske retskrivningsordbog. 

Lovgrundlag

Sprognævnets arbejdsopgaver mv. er fastlagt i: 

• retskrivningsloven (lov nr. 332 af 14.5.1997 om dansk retskrivning)
• sprognævnsloven (lov nr. 320 af 17.5.1997 om Dansk Sprognævn)
• sprognævnsbekendtgørelsen (bekendtgørelse nr. 707 af 4.9.1997 om Dansk Sprognævns virksomhed og sammensætning).

Organisation  

Dansk Sprognævn består af et forsknings- og informationsinstitut, et repræsentantskab og en bestyrelse.

Forsknings- og informationsinstituttet tager sig af det daglige forsknings- og oplysningsarbejde. Derudover er instituttet sekretariat for repræsentantskabet og arbejdsudvalget.

Repræsentantskabet består af ca. 40 repræsentanter for forskellige institutioner og sammenslutninger som arbejder med det danske sprog, fx Stats-, Justits- og Undervisningsministeriet, universiteterne, radio og tv samt lærernes, journalisternes, forfatternes og skuespillernes foreninger. Repræsentantskabet mødes mindst to gange om året. 

Bestyrelsen for Dansk Sprognævn har ansvar for nævnets økonomi og udviklingsstrategi. 

Læs mere 

Du kan læse mere om Dansk Sprognævn på www.dsn.dk.

Institutet för de inhemska språken

(Finland) 

Institutet för de inhemska språken är ett institut som bedriver språkvård och forskning i finska, svenska, samiska, teckenspråk och romani. Det grundades år 1976 och sysselsätter ca 100 personer.

Lag och organisation

Institutet för de inhemska språken är underställd Undervisningsministeriet och verksamheten styrs av lagen om Institutet för de inhemska språken:

Lag 48/1976: http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1976/19760048

Lag 591/1996: http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1996/19960591

Verksamheten stöds av en delegation, och som sakkunnigorgan fungerar fem språknämnder för de olika språken.

Ansvarsområden

Institutet består för närvarande av sju avdelningar med olika verksamhetsområden.

Språkvårdsavdelningen, ordboksavdelningen och forskningsavdelningen ansvarar för språkvård och forskning i finska. Svenska avdelningen bedriver såväl språk- som namnvård, ordboksarbete och forskning för svenskans del. När det gäller samiska, teckenspråk och romani bedrivs språkvård och forskning främst under minoritetsspråksavdelningen.

Alla avdelningar hittar du här: http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=238

Svenska avdelningen

Svenska avdelningen har elva anställda. Avdelningsföreståndare är forskaren, fil. dr Nina Martola. De huvudsakliga uppgifterna vid Svenska avdelningen är språk- och namnvård, ordboksarbete och forskning. Avdelningen bedriver telefonrådgivning och rådgivning per e-post, kursverksamhet, dialektordboksprojektet Ordbok över Finlands svenska folkmål och namnforskning. Avdelningen samarbetar med bl.a. myndigheter och medier i olika språkvårdsprojekt och ger ut tidningen Språkbruk. För principiella språkfrågor och riktlinjer ansvarar Svenska språknämnden i Finland (se http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=90). 

För mer information om svensk språkvård vid Svenska avdelningen se: http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=47 

Finska avdelningen (Språkvårdsavdelningen)

Finska språkbyrån, på finska Kielitoimisto, har sexton anställda och leds av specialforskaren, fil. dr Salli Kankaanpää. Kielitoimisto grundades år 1945 och hörde till en början till Finska litteratursällskapet och senare till Finlands Akademi. Då Forskningscentralen för de inhemska språken grundades år 1976 uppgick finska språkbyrån i den. Kielitoimisto är en språkvårdande myndighet för finskt språkbruk. Den bedriver språkvård för myndigheter och EU, ordnar kurser i språkvård och ger ut tidskriften Kielikello. Kielitoimisto erbjuder även telefonrådgivning för språk- och namnvård samt handledning i användning av språkliga hjälpmedel. Finska språknämnden är dess sakkunnigorgan (se http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=444 för Finska språknämnden).

För mer information om Kielitoimisto se: http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=110

Føroyska málnevndin (Færøsk Sprognævn)

Under udarbejdelse. 

Íslensk málnefnd (Islandsk Sprognævn)

Organisation og hovedopgaver

Íslensk málnefnd (Islandsk Sprognævn) består af 16 personer som er udpeget af kulturministeren for fire år ad gangen. Sprognævnets rolle er at rådgive myndighederne inden for områder som har med islandsk sprog at gøre, at udarbejde forslag til kulturministeren om sprogpolitik og at følge det islandske sprogs status. Sprognævnet er også ansvarlig for de islandske retskrivningsregler. 

Nævnet mødes mindst en gang om året, og et mindre "styresudvalg" på 5 personer mødes 10 gange om året. Nævnet (oftest formand eller næstformand) skriver gerne breve og forslag til myndighederne og andre for at opfordre til satsninger på sprogområdet. Sprognævnet arrangerer også konferencer, mindst én gang om året. 

Lovgrundlag 

Íslensk málnefnd blev stiftet i 1964. Fra 1985 og indtil 2006 fandtes der en særlig lov for nævnet og dets daværende sekretariat Íslensk málstöð (Islandsk sprogsekretariat). Denne lov blev ophævet i år 2006. På nuværende tidspunkt (foråret 2011) findes der ingen særlig lov om nævnet; nævnets opgaver beskrives derimod i paragraf 6 i den islandske sproglov.

Sprogrøgtsafdelingen

Sprogrøgtsafdelingen, der hører til under Árni Magnússon-instituttet ved Islands Universitet, fungerer som Islandsk Sprognævns sekretariat, fx ved at sørge for lokaler til nævnets møder, sørge for mødereferater og ved at varetage forskellige administrative opgaver. 

Derudover har Sprogrøgtsafdelingen bl.a. til opgave at publicere sproglige vejledninger og præskriptive ordbøger og håndbøger om islandsk sprog og sprogbrug, at arbejde med en række terminologiprojekter og at svare på sproglige spørgsmål fra offentligheden. Disse opgaver ligger ikke længere (dvs. siden 2006) under Íslensk málnefnd, men hører derimod under Árni Magnússon-instituttets ansvarsområde.

Læs mere

Du kan læse mere om Íslensk málnefnd på www.arnastofnun.is/page/arnastofnun_mal_islenskmalnefnd og på www.islenskan.is.

Oqaasileriffik (Sprogsekretariatet i Grønland)

Oqaasileriffik er en selvstændig enhed under Departementet for Familie, Kultur, Kirke og Ligestilling og har til opgave at arbejde inden for rammerne af de eksisterende love om det grønlandske sprog.

Oqaasileriffik skal varetage sekretariatsfunktionerne for de af landsting og landsstyre nedsatte nævn og udvalg. Disse er p.t.:

• Oqaasiliortut / Grønlands Sprognævn
• Nunat Aqqinik Aalajangiisartut / Grønlands Stednavnenævn
• Inuit Aqqinik Akuersisartut / Personnavneudvalget

Oqaasileriffiks vigtigste opgaver er blandt andre:

• at forske i og dokumentere grønlandsk og andre inuitsprog
• at være medlem af Ekspertgruppen Nordens Sprogråd og af ICC's sprogkommission
• at følge dynamikken i den grønlandske sprognorm
• at undersøge brugen af grønlandsk som fremmedsprog

Oqaasileriffik har også afdelingen Oqaaserpassualeriffik der beskæftiger sig med sprogteknologi, og har til opgave at udvikle et komplet sprogteknologisk koncept for grønlandsk inkl. automatoversættelse, stavekontrollen Kukkuniiaat og andre skriveværktøjer og korpusværktøjer. Du kan læse mere og anvende værktøjerne på hjemmesiden www.oqaaserpassualeriffik.org

Oqaasiliortut

De fem medlemmer af Oqaasiliortut/Grønlands Sprognævn vælges af Inatsisartut (tidligere Landsstyret) for fire år ad gangen.

Oqaasiliortut har til opgave at indsamle, registrere og godkende nye grønlandske ord, former og vendinger - herunder forkortelser.

Endvidere har nævnet til opgave at vejlede myndighederne og offentligheden i spørgsmål om det grønlandske sprog.

Nævnet skal tillige samarbejde med institutioner der udsender fortegnelser over eller afgiver indstillinger om grønlandsk navnestof.

Herudover har nævnet følgende opgaver, jævnfør Hjemmestyrets bekendtgørelse nr. 23 af 15. maj 1990 om Grønlands Sprognævn:

• at vejlede myndighederne og offentligheden i brugen af nye udenlandske ord og navne
• at redigere og udgive en grønlandsk retskrivningsordbog
• at fastsætte regler for tegnsætning, stavemåde og lignende
• at sprede oplysende materiale om det grønlandske sprog via kulturelle tidsskrifter
• at samarbejde med Grønlands Stednavnenævn
• at samarbejde med tilsvarende organer i de nordiske lande
• at samarbejde med tilsvarende organer i andre lande, med særlig vægt på inuitsamfundene i Canada, USA og Rusland.

Desuden kan Inatsisartut nedsætte underudvalg til løsning af særlige opgaver. Nævnet er forpligtet til hvert år at afgive en beretning om arbejdet til Inatsisartut.

Læs mere

Du kan læse mere om Oqaasileriffik på hjemmesiden www.oqaasileriffik.gl eller se en oversigt over Oqaasileriffiks publikationer på dette link: http://www.oqaasileriffik.gl/da/ressourcer/trykteudgiveser

Sámi giellalávdegoddi (Samisk Språknemnd)

Samisk språknemnd ble stiftet i 1971.

Samisk språknemnd er samenes høyeste vedtaksorgan i felles samiske språkspørsmål. Språknemndas formål er å ivareta og utvikle den kulturarv som knyttes til det samiske språket, og slik fungere som et fag- og sakkyndig organ, anordne og tilpasse oppgaver ved bruk og røkt av samisk språk, og drive formidling mellom nasjonale samiske språkorganer. I tillegg er Samisk språknemnds formål å få det samiske språkets formelle posisjon på samme nivå i alle fire land i det samiske området.

Samisk språknemnd er et underorgan for Samisk parlamentarisk råd. Samisk språknemnds offentlige språk er samisk, norsk/svensk, finsk og russisk. 

Oppgaver 

Samisk språknemnds oppgaver er blant annet :

Bevare og utvikle samisk språk, gi råd i saker som gjelder samisk språk, holde kontakt med andre institusjoner som f.eks. Sametingenes språkorganer og høyere utdanningsinstitusjoner i Sápmi og internasjonalt, bedre det samiske språkets stilling i samfunnet.

Terminologi- og normeringsarbeid; koordinere samisk språkarbeid, granske nye ord og termer samt publisere nye ord og termer og normeringer på Internett. 

Språkseksjonene; hver språkseksjon har minimum 3 medlemmer, hver seksjon har en leder, som igjen er Samisk språknemnds faste medlem. Seksjonene arbeider mer med språkpolitikk og har avgjøringsmyndighet i normeringssaker. Vedtakene sendes Samisk språknemnds administrasjon som formidler disse videre til publikum.

Medlemmer

Samisk parlamentarisk råds plenum oppnevner språknemndas 12 medlemmer for fire år. Disse har Sametingene og sameforeningene i Russland foreslått. Det velges 3 medlemmer fra hvert land pluss varamedlemmer for hvert enkelt medlem. Medlemmene fra de enkelte land skal representere de forskjellige samiske språkene: sør,- lule,- nord,- enare,- og skoltesamisk samt kildin- og tersamisk som sammen danner en seksjon.

Les mer

Du kan lese mer om Samisk språknemnd på www.giella.org.

Språkrådet (Norge)

Hovedoppgaver
Språkrådet er statens fagorgan i språkspørsmål og underlagt Kulturdepartementet. Målet for arbeidet i Språkrådet er at norsk skal være i bruk i alle deler av samfunnslivet også i framtiden – og ikke bli tilsidesatt av engelsk. Det er viktig å gi det offentlige, næringslivet og folk flest tro på at norsk språk duger, og for å øke kunnskapen om norsk språk.

Dette gjør Språkrådet for å styrke det norske språkets stilling:
• informerer på nettsidene og i publikasjonene våre om god og rett norsk
• svarer på om lag 10 000 språkspørsmål på e-post og telefon i året.
• arrangerer konferansen Språkdagen og deler ut Språkprisen hvert år
• har en språktjeneste for statsorganer som gir råd til statsansatte
• har en terminologitjeneste som fremmer bruken av norsk fagspråk
• har en tilsynstjeneste for statsorganene om fordeling av bokmål og nynorsk
• har en stedsnavntjeneste
• arbeider for norske IKT-produkter og nye, norske dataord
• gir diplom til virksomheter med gode, kreative norsk navn
• godkjenner ordbøker og ordlister til bruk i skolen
• forvalter norsk rettskrivning og følger med på hvordan språket utvikler seg

Lovgrunnlag
I 2005 la et utvalg oppnevnt av Språkrådet fram utgreiinga «Norsk i hundre!», som tok til orde for en ny, samlet språkpolitikk.
28. april 2009 behandlet Stortinget St.meld. nr. 35 (2007–2008) «Mål og meining. Ein heilskapleg norsk språkpolitikk», ofte kalt språkmeldingen. Med det ble en samlet språkpolitikk for Norge fastsatt, for å sikre norsk som et fullverdig, samfunnsbærende språk i Norge.

Mer om norsk språkpolitikk
http://www.sprakrad.no/nb-NO/Politikk-Fakta/Spraakpolitikk/

Organisasjon
Direktøren i Språkrådet er leder for 30 ansatte. Styret i Språkrådet er utnevnt av kulturministeren. Språkrådet har fire fagråd som er referansegrupper med språkkyndige og språkengasjerte personer fra hele samfunnet. Fagrådene gir innspill og råd om saker på sine fagfelter.

Les mer
Du kan lese mer om Språkrådet på www.sprakrad.no.

Språkrådet (Sverige)

Språkrådet är Sveriges officiella språkvårdsorgan. Språkrådet ingår i myndigheten Institutet för språk och folkminnen.

Huvuduppgifter

Språkrådet arbetar särskilt med svenskan, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket men har även i uppdrag att följa andra språk i Sverige.

Språkrådet besvarar och informerar om språkfrågor, ger ut böcker och tidskrifter, initierar och deltar i forskningsprojekt, samverkar med andra språkvårdsorganisationer inom och utom landet.

Språkrådet utarbetar årligen en omvärldsanalys över språksituationen i Sverige.

Språkrådets ska verka för att språksituationen i Sverige utvecklar sig i enlighet med riksdagens fyra mål för svensk språkpolitik:

1. Svenska ska vara huvudspråk i Sverige. 

2. Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. 

3. Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. 

4. Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.

Beslut och förordningar om Språkrådet eller som berör Språkrådet

Språkrådets uppgifter regleras i Förordning (2007:1181) med instruktion för Institutet för språk och folkminnen. Där står inledningsvis att institutet ska ”bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige”.

Ett särskilt uppdrag för Språkrådet är att följa tillämpningen av språklagen (2009:600).

Organisation  

Språkrådet ingår i myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Institutet leds av en generaldirektör. Där finns avdelningar som arbetar med dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. Språkrådet är institutets språkvårdsavdelning.

Språkrådet leds av en avdelningschef och har ett 20-tal språkvårdare anställda. Det finns också en samhällsvetenskapligt skolad utredare och en lexikograf samt administrativ personal.

Som stöd i Språkrådets arbete finns referensgrupper för svenska, klarspråk (klart och begripligt myndighetsspråk), språkteknologi, finska, jiddisch, meänkieli, romska och det svenska teckenspråket. 

Läs mera

Du kan läsa mera om Språkrådet på www.språkrådet.se och om Institutet för språk och folkminnen på www.sofi.se